Fredag 25 april
Så kom då dagen då det var dags för det sista vilorummet.
Mamma, Per, Nisse och Lars-Åke hade tittat ut en lämplig plats på Skaras kyrkogård.
Lugnt belägen nära en parksoffa.
.
Erik Långström (som föresten genom sin djupa vänskap med morbror Eric kommit att bli familjens speciella själavårdare) tog sig tid att hjälpa oss.... vilket vi uppskattar väldigt mycket.
.
Ett fint och värdigt avsked.... fast när jag tänker efter ser jag det inte som ett farväl utan mer som att vi fått en plats där vi, mer påtagligt än i vardagen, kan koppla upp oss mot varandra igen.
Vi samlades sedan en stund hos mamma och många tankar gick till pappa.
Det är trots allt svårt att ta till sig att han är borta... men inget känns ouppklarat eller för sent.
Vi fick alla tid att vara med honom in i det sista var och en på sitt sätt... och vi vet att han gick vidare utan ångest eller oro.
.
På väg till urn-nedsättningen tog jag detta kort som för mig symboliserar att en fortsättning mot en ljuvlig tid ligger framför oss.... kanske speciellt viktigt att tänka på en dag som idag.
Himla gott att vi alla har varandra :)
Fint o klokt skrivet. Lyckliga att ha dig som vän.