Lördag 29 oktober. Imorgon åker vi hem 😆

Ni som känner mig vet att jag inte är mycket för att pressa på stranden men denna vecka har jag faktiskt, med något undantag, klarat en timme varje dag.
Vi har besväras mycket av myggbett varför ett myggstift i fortsättningen kommer att tillhöra reseapoteket.
Med viss fasa konstateras att dubbdäcken behöver sättas på fortast möjligt nästa vecka. Stor kontrast till klimatet här på Rhodos... men vi kommer att slippa myggen när vi kommer hem 😆

Lördag 29 oktober. Imorgon åker vi hem 😆

Ni som känner mig vet att jag inte är mycket för att pressa på stranden men denna vecka har jag faktiskt, med något undantag, klarat en timme varje dag.
Vi har besväras mycket av myggbett varför ett myggstift i fortsättningen kommer att tillhöra reseapoteket.
Med viss fasa konstateras att dubbdäcken behöver sättas på fortast möjligt nästa vecka. Stor kontrast till klimatet här på Rhodos... men vi kommer att slippa myggen när vi kommer hem 😆

Efterlängtad avfärd till Rhodos söndag 23 oktober 07.00 från Landvetter

Jag vill ha med mina två jeans-shorts. Lena svarar... Båda är utslitna och skall slängas 😕
Detta föranledde mig till att ta fram symaskinen och så här bra blev resultatet.
.
Landvetter 05:12. Upp ur sängen omkr kl 1 och iväg starxt efter kl 2.
1 plusgrad hemma, snöblandat regn men 2 plusgrader när vi närmade oss Göteborg.
.
Gott att vara på väg...
.
Här är vi framme på Rhodos flygplats. Planet lyfte 07.05 och vi landade 10.40.
.
Straxt efter kl 13 steg vi så in i vårt rum...
.
Jag kan försäkra att det spred sig en go känsla vid denna åsynen 😆
.
Det blev naturligtvis en timme i solen innan vi slutligen, lite senare, åt mat på den närbelägna restaurangen.
.
Mythos... Ett gott o lätt-drucket grekiskt öl
.
På restaurangen var två bord närmast en murad vägg lediga och vi tog ett av dessa. Efter en stund såg vi hur tre stora ödlor klättrade omkring på väggen vilket kanske kan förklara att dessa utmärkta bord var lediga. Det blev en spännande måltid då man bara väntade på att någon av ödlorna skulle hamna på tallriken.
.
Inringat ser ni vår balkong. Bra läge 😆
.
Vi går ner till stranden omkr kl 11. Jag solar 60 minuter per dag och växlar sida dag för dag. Lena pressar betydligt längre.
.
Vi äter medhavd lunch på rummet varje dag. Här ser ni kantarellsopa med nudlar. Ser inte så gott ut... men det var det 😆
.
Dagliga promenader. För min del omkr 20 minuter och för Lena 2 x 60 minuter.
.
Vackert upplyst poolområde...
.
Nå.. Hur har det gått med jeans-shortsen ??
Inte så bra. Andra benet gick sönder igår 😢
.
Hur är maten ??
Det beror på vad man vågar beställa. Första tre dagarna var det ganska säkra kort... Grillspett på fläskkött, pizza, fläskkött stekt med grönsaker i vitvin men den fjärde dagen blev det
Calimari vilket som ni ser är bläckfisk. Smakade inte i sig själv så mycket men tillbehören var goda.
.
Idag har vi i vanlig ordning tillbringat en respektive två timmar på stranden..
.
Jag tycker mina konturer börjar lösas upp... Kan det var det massiva inslaget av promenader ???
.
Omkring kl 14.30 tog vi bussen in till Rhodos stad.
I och med att vi inte ätit lunch började vi, när vi anlänt till Rhodos, med att spana efter Wienersnitzel och ganska fort hittade vi det jag sökte..
men den som åker till Rhodos enbart för att äta Wienersnitzel skall nog spara de pengarna.
Den var inte godkänd. Tacka vet jag Budapest som bjöd på väldigt bra snitzel fyra av fem dagar.  Den femte dagen åt jag något annat... vilket jag förträngt.
.
Som vanligt lockas vi av historiens vingslag och gick därför in i gamla stan. 
Ett insteg jag ångrade... Inte på grund av upplevelsen som sådan men mer beroende på känslan av att befinna sig i en labyrint som saknade utgång...
Kanonkulor eller ammunition till antika katapulten ??? Det kan man fråga sig. Den bristfälliga informationen var på grekiska 😑
.
.
.
Nu, c:a 35 minuter in på promenaden, började Lena bli lite orolig och frågade om jag behövde vila men jag ville bara fram till nästa krök.
.
.
Så kom vi fram till en amfiteater med en nedgång till ett WC. Detta släppte lös mitt behov av en toalett efter Wienersnitzeln... som jag känt sedan  en stund. Lena tar ryggsäcken och jag går ner till en stängd gallergrind 😨
Hellvetesdjävlar vad medveten man blir om detta ursprungliga behov... efter att för en kort stund trots sig om att faktiskt löst problemet. Bättre att inte uppleva en förväntad  lösning 😬
.
Det är bara att fortsätta. Det finns ingen återvändo... och gräset är faktiskt grönare allt eftersom 
.
Så kom vi efter nästan en timmes promenad ur fästingen och kunde återhämta oss på en liten fiskrestaung med såväl kaffe, öl och tolett.
Var problemet löst ???
Nix... Hur skulle vi hitta tillbaka till busstationen? ??
 
Lena  tog den enkla kartan över borgen i  till en dam som sålde smycken och hon var vänlig nog att visa var vi var... vilket visade att min intuition var hel fel. Bara att gå tillbaka... men vi unnade oss varsin glass och en kort paus på en mur. Efter ytterligare omkr 30 minuter var vi åter på busstationen.
Det är alltid spännande att vara på aktivitet med Lena. En kort stärkande promenad kan plötsligt bli en "näradödenupplevlse" 😆
Klartslut 😃